Det känns som att alla mina drömmar grusas en efter en. Först huset, och nu utbildningen.
Hur Jag än försöker så får Jag det inte att gå ihop med barnens dagis. Återigen är Jag tillbaka på ruta ett. Det är bara tiden så Jag har praktik som det kommer strula, men det är ju ändå 20 veckor. Jag vet inte vad Jag ska göra inte. Jag känner mig så nedslagen och uppgiven. Det är helt lönlöst, Jag kommer inte få allt det där Jag drömmer om. Jag kan inte ens utbilda mig. Jag ger upp, Jag orkar inte blir besviken.
Jag får väl jobba på ica eller i nån fabrik. Så långt räckte den drömmen.
Skickat från min HTC
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar