En vanlig onsdag.

Ja, en helt vanlig onsdag med allt vad det innebär.

Jag vet att jag är en drömmare. Jag lever inte alltid i verkligheten,
utan svävar omkring nån annanstans. Det är OK, jag har ännu inte förlikat mig med det,
men hur jag än försöker så kan jag inte ändra det.
Och samtidigt känner jag att jag inte VILL sluta drömma. Till en viss del kanske,
men inte helt. Det är mina storslagna drömmar som gör att jag orkar vidare,
när allt känns tungt. Drömmen om radhuset. Barnen behöver utrymme liksom
och helst egna rum. Jag hittade ne fin femma i ett av de fina områdena,
men den har gått till någon annan. Vi är fortfarande typ på köplats 104 :S
Jag blir bara stressad, jag vill flytta helst igår! Vill få fira jul i vårt radhus
och få fixa barnens egna rum.

Min andra dröm är drömmen som blev totalkrossad. Jag blir inte konditor än på ett tag.
Insåg det igår, utbildningen börjar på måndag,
och jag har ännu inte fått besked. Så jag kan nog avskriva det. Det gör ont.
Det känns som att det mesta går emot mig,
så jag hoppas intensivt på jobben jag sökt istället. Fast just nu vill jag bara skriva att,
"med min tur går väl även det käpprätt åt helvete" men jag tänker inte göra det.
För att bli positiv måste man försöka tänka positivt, även när det är åt helskotta med allt.
Jag försöker. Jag tänker inte ge upp.

Men alltså. Jäklarns. Ge mig lite tur nu.

Irritationsmoment. Igen.

Varje dag så kollar jag efter lägenheter i Södertälje. Oftast flera gånger per dag, till och med.
Jag letar mest efter radhus, och alltid lyckas jag få köplats 178, ungefär. Det känns jättedrygt :/

Jag har tänkt väldigt mycket på det här med att flytta, och jag får nästan en svindlande känsla i magen. På sätt och vis vet jag inte om jag är redo, men jag känner ändå att jag MÅSTE bli det.
Det är det absolut bästa för oss som familj. Radhuset som jag nu riktat in mig på verkar helt toppen enligt planlösningen. Förutom att det vore skönt med en uteplats för barnen, så kommer det ju bli mycket närmre till min syster och Andreas bror, vilket är skönt om det skulle krisa nån gång.
Nu har min systers pojkvän bil och körkort också, det är ju härligt! Jag vet hur jobbigt det är att ha barn och inte kunna ta sig nånstans. Så jag är liksom glad för deras skull!
Fast jag tror inte att vi kommer få det här perfekta radhuset, tyvärr.
Jag har precis gjort en fuling och registrerat mig som medsökande, eftersom Andreas inte gjort det.
Nu jäklar i min lilla låda, ska det hända grejer! Fast jag förstår ändå inte hur det funkar med kösystemet och deras poäng. Jag får fråga Andreas imorgon när han vaknat.

Nu är det snart dags även för mig att sova, men jag tänker vänta tills jag är riktigt trött.
De senaste nätterna har jag haft ännu svårare än vanligt att koppla av och varva ner på kvällen.
Hjärnan är alltid i full gång... :/

Betty Crocker.

Här kommer en liten note to self gällande bakgrejer:

Frosting:

100 g cream cheese
100 g rumsvarmt smör
100 g smält choklad / 1,5 dl nutella
(Florsocker vid spritsning)

Vispa ihop allt till en slät kräm och spritsa eller bred över cupcakes eller tårta.

Idag.

Idag var en OK dag. Vi cyklade omkring en stund, det blev en ganska rejäl tur! När Ella ätit och sovit så hämtade vi vår nya bokhylla. Eller Ja, ny för oss, vi köpte den från blocket: )  efter det kollade vi på tour det france, det kan faktiskt vara riktigt spännande ibland! När det är formel 1 hejar Jag alltid på den snygga killen. Lite svårare med cyklister och deras himla kläder, så nu hejar Jag på team HTC och självklart lancie pancie armstrong! Nu orkar Jag inte mobilblogga mer.
Toodles!

Skickat från min HTC